| Avel ~ Hälsa | ||
|
Avelsrådet l Aktuell information l Hälsa l Avel & uppfödning l Hanhundsanvändning l Hälsoenkät l Länkar |
||
|
||
| Ögonsjukdomar | ||
|
Ögonsjukdomar är inte så vanliga bland flatcoated retriever men det finns dock en del defekter.
Y-söms katarakt
Avelsrekomendationer:
PRA
Här finns en lista över PRA-drabbade hundar
samt kända anlagsbärare. Listan uppdateras då nya fall blir kända för oss
i avelsrådet:
Avelsrekomendation:
Glaukom Primärt glaukom har ofta ärftliga inslag och orsakas av inbyggda fel i ögat. Symtomen är sällan medfödda men sjukdomen finns latent och symtomen utvecklas fullt först vid vuxen ålder. De två vanliga typerna är: missbildning av pektinatligamentet (PLD), ett silsystem i ögat och för trång avflödesvinkel. Sekundärt glaukom är en följd av att någon annan, primär, process skapar oreda inuti ögat. Exempel på sådana händelser är blödning i ögat, linsluxation (förändring av linsens läge) och uveit (inflammation i regnbågshinnan).
Avelsrekomendationer:
Övriga ögonsjukdomar |
||
|
HD |
||
|
Flatcoated retriever har i
många år haft en mycket liten procent (4-5%) av HD. 2001 gick den upp till
10,5% men 2002 har den återgått till 5,5% igen och vi hoppas det var en
tillfällig topp då några kullar hade flera drabbade individer. Under de
senaste 5 åren har den pendlat kring ca.5-6 %. Avelsrekomendation: • Endast använda friröntgade föräldradjur. |
||
| Patella Luxation | ||
|
Patella Luxation är en
luxering i knäleden som oftast beror på att skåran som knäskålen ska ligga
i är för grund. Patella luxation kan förekomma i både en tidig variant
före 6 månaders ålder och en senare variant efter 6 månaders ålder. Den
senare varianten är oftast möjlig att operera och hunden kan leva ett
fullvärdigt liv.
Avelsrekomendation: |
||
| Hjärtfel | ||
|
Vi har i rasen under senare
år fått en något ökad frekvens av hjärtfel men den verkar ha planat ut
till c:a 1% fall på en årsregistering. Dessa hjärtfel är av flera olika
typer vilket gör att vi än så länge inte kan säga vilken form av
nedärvning som är aktuell.
Avelsrekomendation: |
||
| Renal Dysplasi RD tidigare känd som PNP | ||
|
RD (PNP) Renal=Kommer från det latinska ordet renes, njure Dysplasi=Dys betyder avvikande. Plasi betyder utveckling. Avvikande utveckling RD hos unga hundar kallas också för Juvenile Renal Dysplasia och hade tidigare benämningen Progressive Nephropathy (PNP). Njuren: Njurens viktigaste uppgifter är att filtrera blodet, göra sig av med slutprodukterna samt reglera balansen av vätska och elektrolyter och på så vis styra blodet. Sjukdomen: Begreppet renal dysplasi är ett samlingsnamn för en rad olika förändringar i den normala utvecklingen av njuren. Utvecklingen kan dels vara oavslutad så att det finns outvecklade strukturer hos valpar där njurutvecklingen ska vara avslutad. Dels kan utvecklingen vara felaktig med förekomst av felutvecklade och/eller förstorade vävnader. Detta kan tex. vara i form av cystor. En njure består av ungefär en miljon filtreringsenheter som kallas nefroner och är njurens funktionella enhet. Dessa är anlagda vid födseln men deras utveckling fortsätter i flera veckor efter. Vid renal dysplasi ses en försämring av kvaliteten och effektiviteten i dessa , vilket innebär att njuren får inte uppnår full kapacitet till att rena blodet från avfallsprodukter, reglera vätskebalansen samt ha kontroll över blodtrycket. Orsaker: Orsakerna är inte helt klarlagda hos hund, men man delar upp dem i en familjär/ärftlig och sporadisk. Flera raser har en tydlig ärftlighet, tex shih tzu. Man misstänker att herpesvirus, kemikalier, läkemedel eller obstruktion av fostrets urinvägar kan ge RD. Läs mer om den ärftliga faktorn längre ner. Symtom: Kliniska symtom på njursvikt till följd av renal dysplasi uppkommer som regel hos hundar under 2 års ålder och kan uppkomma så tidigt som 4 veckor efter födsel. Sjukdomen har dock diagnostiserats hos hundar upp till 10 års ålder. Den kliniska bilden vid renal dysplasi är densamma som vid andra kroniska njurskador, d.v.s. ökad urinering, ökad törst, kräkningar, diarré, nedsatt aptit, avmagring, trötthet och blodbrist. Sjukdomsförloppet varierar från att hundarna insjuknar hastigt till att de kan leva i flera år relativt opåverkade, trots att blod och urinvärden indikerar nedsatt njurfunktion. De hundar med framskriden sjukdom visar dock alltid tecken på urinförgiftning samt dåligt allmäntillstånd. Det verkar som att hundar med liten grad av nedsatt njurfunktion kan anpassa sig sig efter omständigheterna, oftast bättre än hundar som föds med friska njurar och därefter drabbas av njurproblem. Det kan bero på att kroppen anpassar sig. Symtomen blir dock tydliga när det finns mindre än 25% kvar av funktionsduglig njurvävnad och dessa inte längre är tillräckliga för att möta behoven för ämnesomsättning och utsöndring av slagg. Diagnos: Kliniska symtom på kronisk njursvikt hos en ung hund tillsammans med förhöjda urea och kreatininvärden i blodet är vägledande för diagnos. Ofta ses också blodbrist. Ultraljud är ett bra hjälpmedel för diagnostik eftersom storleken samt formen på njurarna oftast är kraftigt förändrad. Njurarna är oftast av minskad storlek, även om det finns fall rapporterade där njurarna varit normalstora. Säker diagnos av RD kräver dock undersökning av njurvävnad. För att lyckas med att ta en biopsi från njurarna krävs oftast att man tar biopsin med hjälp av ultraljud. En biopsi är emellertid inte alltid diagnostisk och vanligen ställs diagnosen genom histopatologisk undersökning av njurarna i samband med obduktion. Behandling: RD är en framåtskridande sjukdom och kan därför inte hävas. Den enda behandlingen man kan ge är understödjande och består i anpassad kost, som möter patientens behov av smaklighet (eftersom aptiten är nedsatt) och energi. Dessutom ska man försöka minska kroppens förändringar i vätskebalans, elektrolyter, vintaminer, mineraler samt minska den framåtskridande njursvikten via ett lågt innehåll av fosfor. Specielt framtagen kost för denna sjukdomen finns att köpa hos de flesta veterinärer. Hundar med symtom och nedsatt livskvalitet bör dock avlivas för att förkorta lidandet eftersom långsiktig behandling är utsiktslös. Genetik: Nedärvningen för RD är konstaterad enkel autosomal recessiv. Enkel innebär att endast en gen på en vanlig kromosom styr sjukdomens uttryck. Autosomal innebär ej könsbunden. Recessiv innebär dubbelt anlag för sjukdomen måste till för att att avkomman skall drabbas. En från modern och en från fadern. Detta gör förståss spårningen av defektgenen lite svårare, då det säkert finns en mängd hundar som är helt friska men som ändå bär på genen i enkel uppsättning. Testet: Med anledning av att det inte finns någon vetenskaplig publikation som stöder testet avråder vi djurägare att använda sig av det DNA-test på JRD som utförs av DOGenes (www.dogenes.com). Utan en vetenskaplig bakgrund finns ingen möjlighet att granska och utvärdera testets trovärdighet. I allmänhet bör inga DNA-test användas innan det är vetenskapligt granskat samt publicerat. På DOGenes hemsida beskrivs mutationen ha en dominant arvsgång med ofullständig penetrans. Med dominant arvsgång menas att det räcker med en uppsättning av den sjuka genvarianten för att hunden ska bli sjuk. Med ofullständig penetrans menas att trots att hunden bär på den sjuka genvarianten (vare sig det är dubbel eller enkel uppsättning) inte säkert blir sjuk. Penetransen i detta fall bedöms enligt DOGenes till 2-5% vilket skulle innebära att hundar med mutationen har en 2-5% risk att få sjukdomen. Detta anser vi inte ge någon användbar information till djurägaren om deras hund kommer få sjukdomen eller inte. Utan detta är snarare ett bevis på att mutationen inte medför någon större risk för JRD. Doggenes har inget vetenskapligt belägg för att nedärvningen skulle vara dominant och FRK’s avelsråd vill förtydliga att man inte bör ta stöd i denna test i sin avelsplanering, vilket även är SKK’s hållning i frågan. Avel: Den generella avelsrekommendationen vid recessiv nedärvning är att affekterade hundar (dvs. hund med RD), deras föräldrar och eventuellt redan producerad avkomma inte ska användas i avel. När DNA-test finns tillgänglig ändras rekommendationerna då såväl SKKs Grundregler som Jordbruksverkets föreskrifter tillåter att anlagsbärare används i avel tillsammans med fri (genom dna-test alt. hereditärt) hund. Affekterade hundar får aldrig användas i avel. På grund av den ökade förekomsten av RD hos flat coated retriever genom de senare åren vill FRK’s avelsråd rekommendera att dispensen att tillåta föräldrar till drabbade individer att fortsatt ingå i aveln tas bort. Detta ska ske på ett årsmöte och är härefter helt i linje med SKK’s rekommendationer. SKK´s avelsrekommendationer: Hundavel ska bedrivas på ett sådant sätt att det befrämjar avkommans hälsa och välbefinnande. Varje medlem som upplåter sin hund till avel ska vara väl förtrogen med SKKs avelspolicy samt med rasens standard, provbestämmelser, registreringsbestämmelser och rasspecifika avelsstrategi. (SKK:s grundregel 2. Avelsetik) att i avelsarbetet undvika parningskombination som utifrån tillgänglig information ökar risken för allvarlig sjukdom/ funktionshinder hos avkomman. (SKK:s grundregel 2:3) att alltid lämna sanningsenliga och fullständigauppgifter om sina hundar och sin uppfödningsverksamhet. (SKK:s grundregel 3:2) Renal dysplasi är en utvecklingsrubbning i njuren som inte går att bota och leder till död/avlivning oftast vid ganska ung ålder. Nedärvningen i de raser som studerats är autosomal och enkelt recessiv. Affekterade individer, deras föräldrar och eventuellt redan producerad avkomma bör ej användas i avel. Renal dysplasi registreras centralt för vissa raser. Närmare upplysningar lämnas av SKKs registreringsavdelning. Bland raser med central registrering av renal dysplasi finns flatcoated retriever (SKK:s program för Fysisk hälsa) Registrering: Proverna skickas av veterinären till ett av de laboratorier som utför den här typen undersökningar av njurvävnad. När diagnosen har påvisat RD skickas labsvaret till veterinär Astrid Hoppe på SLU för verifiering av sjukdomen. Eftersom flat coated retriever ingår i ett bekämpningsprogram hos SKK så skickar Astrid Hoppe dessa vidare till avelsrådet för identifiering av hunden. Här finns ett stort problem att hundarna inte alltid har angetts med registreringsnamn eller registreringsnummer. Utan ibland har vi bara ett tilltalsnamn och ett födelseår. Men i de flesta fall lyckas vi identifiera hundarna och oftast med hjälp av SKK:s ägarregister eller uppfödarna så får vi uppgifter på ägaren. Vi kontaktar ägaren för information och översänder sedan ett ägarmedgivande att skriva under. Det måste finnas med för att resultatet skall kunna registreras. När det är gjort så skickas medgivandet, stamtavlan och labresultatet tillbaka till Astrid Hoppe. Hon registrerar det sedan hos SKK. Detta förfaringssätt tar ofta ganska lång tid (upp till ett halvår) så därför finns möjligheten att man som ägare själv kan skicka in en kopia av labresultatet så kan registreringen skyndas på. Detta innebär att det är lika obligatoriskt att registrera ett RD (PNP)-resultat som t.ex. en HD- eller ögonstatus. Det är också viktigt att tänka på att man som uppfödare och hanhundsägare har ett stort ansvar för rasen som helhet och då måste vi vara öppna med fakta så att andra uppfödare inte behöver ”gå i samma fälla”. Publicering: Tidigare har vi publicerat varje enskilt fall på hemsidan och i Charmören men fortsättningsvis kommer det endast att ske via SKK:s hunddata samt SSRK:s rasdata. På hemsidan finns det även en länk till RD (PNP)-listan. * RD-listan länken öppnas i nytt fönster * RD-listan SSRK länken öppnas i nytt fönster |
||
| Cancer | ||
|
Här kan
du läsa info om
[Tumörprojektet]
insatt 2008.02.03
Av
följande diagnoser som föranlett dödsfall är vår ras överrepresenterad.;
Lymfosarcom, död utan diagnos, levertumör, skelettcancer, njursjukdom,
lungtumör, hudtumör, tumör i munhåla-mage-tarm, juvertumör, magsäckstumör,
levertumör, pyometra (livmoderinflammation), hjärttumör, lungmetastaser,
anemi och ehrlichia infektion. |
